På 2 veckor ha ja smällt upp 10kg, ha så mycke vatten nu i fötterna och benen att de gör fruktansvärt ont, de försvinner visseligen efter förlossningen sakta men säkert, men numret på vågen gör mig otroligt deprimerad, så nu ska ja ut o gå och köra slut på mig själv till max, om ja fasiken ha så ont så ja inte kan gå på flera dagar ska ja röra på mig, blir bättre i svullnaden med av att röra mig + att förlossningen kan sätta igång för de blir för tungt, de värsta e att ja inte ätit nästan nå onyttigt alls förutom igår, och de blev lite tröstätning på grund av siffran på vågen..

sen är ja väl rädd ja inte ska gå ner iallafall till den vikten ja hade innan ja vart gravid..
ja vägrar  va tjock, seriöst, detta e inge kul längre, och de värsta e ju att vikten gör att man bara vill tröstäta mer o mer hela tiden.. men tur ja ha dom i närheten som tycker om mig oavsett min vikt..

Ja ska försöka göra allt ja kan efter ja fått lill smurfen för att gå ner i vikt, ut o gå me barnvagnen e perfekt, men skulle inte det funka, ha ja bestämt mig att inom 2år iallafall ska ja operera magsäcken.. för mina barn ska inte bli lidande av min vikt, och tyvärr kanske inte operation e första prioretering, men de värsta me mig e ju att ja äter mycke för ja mår dåligt av att ja e tjock.. och tröstätningen bli nästan ett tvång.. egentligen ingenting ja känner att ja behöver. men sen e det en jävla ful ovana. men nu e de väl första prio att lillsmurfen o melvin mår bra, sen får ja ta tag i detta så fort man börja bli stabil i kroppen.. men ut o gå ska jag..

fast ja ha ju faktiskt rört mig mer nu på slutet och blodtrycket ha gått ner, men ska in och kolla gällande havandeskapsförgiftning idag på grund av allt vatten, ha svullit mer än bara fötter o ben, och dom e verkligen stenhårda, sen ha ja svullit i händer och lite i ansiktet så därför ville dom kolla upp så de inte blivit nått knas, men de kan ändå bli så sa hon under graviditeten för alla oavsett vikt..


sen e ja livrädd ja inte får till amningen för de hjälper ju till jävligt mycket me vikten, tänkte eftersom ja inte riktigt fick till det me melvin.. men funka det inte så funka det ju inte, e ju inget man ska må dåligt över heller. men ibland käns det som man ha så mycke påtryckningar om amningen att de säger stopp innan ja ens börjat.

jag ska försöka men som sagt ´funka det inte så funka det inte...


Nu ska ja va hemma själv me melvin i hela 25 dagar, känns rätt så tungt faktiskt nu på slutspurten..
men så är det ibland i livet.. man får ge o ta lite.. men de känns ändå drygt. för det e som nu man behöver hjälp när de blir tungt o jobbigare me vissa saker.. och man bara behöver trygghet/närhet och bli lite ompysslad..
men va f-n man får se det positivt med. Bara så det e och inget o bråka i.. även fast ja anta ja kommer göra de lite iallafall.. *ler*


Nu ska melvin iväg på dagis, och ja ska iväg o plugga, och de känns jävligt drygt ska ja säga..
just för ja ha så ont i benen.. ska kolla om dom ha de där billiga plastbordet + stolar på öb för 500kr
kan ju va trevligt om man ha nå stolar o sitta på¨om de blir finväder senare i sommar..

Näe skriver mer sen, ska lägga in kort på melvin o charlie och på kusinen ikväll..


Pössss